pungdask

Vinterkräksjukan går på jobbet, känns ju lagom piggt att åka in och byta av stakkars Niki, för förmodligen har väl kräkbacillerna sett till att lägga sig över hela lokalen och med mitt immunförsvar ligger jag väl snart pall med inälvorna upphostade på golvet om jag inte känner min kropp helt fel. Om du så mycket som tittar på mig när du är förskyld ja då producerar jag snor så det räcker för en hel kontinent och bli över. Och det passar sig faktiskt inte just nu då jag har allvarliga planer på att pussas inprincip dygnet runt nu ett tag framöver, har ju som sagt några dagar att ta igen. När Rob igår kom hem efter enligt mig alldeles för lång tid iväg såg jag förmodligen ut som en femåring som fick fritt fram att gå lös i en godisaffär på ett ungefär. Han vart rent och skärt socker och trots skavsår på hakan från hans skägg och ögonvärk efter på tok för mycket stirrande kunde jag inte få nog. Bobbo slowly turn into fourteen. Vart knappt så jag ville släppa iväg honom imorse men jag hade ju bokat tid först hos Anneli (www.nailhouze.se) för att pimpa till naglarna, hon är utan tvekan bäst i stan I promise you, hon gör ett förbenat noggrant förarbete så naglarna sitter i veckor! Nämner du dessutom mitt namn vid bokning för du en ap-schysst deal! Sen var det att springa på möte och slutligen en sväng in i butiken för att byta av och stänga. Ikväll hade jag hoppats på lite partajjande men det övergick ganska fort till jobb. Ska på releasefesten för Mofeta&Jerres nya album och jag hade sett mig själv pumpandes på ett dansgolv med en kall öl i handen men nu kommer jag stå längst fram vid scen med kameran i hand istället på Mofetas begäran. Vilket förvisso kan vara ganska vettigt då jag imorrn ska upp i åttan och hålla igång precis hela dagen. Först stå i butiken, sen hem för ombyte vidare på biopremiär och efter det vidare till Finest Blogawards fest på Cafeét.

---

Nu behöver jag er hjälp igen. När folk hör att jag skaffat karl ger de mig ett load and clear garv rakt in my face. Jag kan tycka det är lite orättvisst faktiskt, jag försöker ju faktiskt haja hur det hela fungerar. Men så dyker det upp sådana där dagar som Alla Hjärtans Dag och skit, då känner jag väl kanske lite mer att jag kan relatera till deras garv för jag är helt lost. Är det meningen att jag ska hitta på något kärleksaktigt på söndag eller vad är det frågan om?! Jag får mest fullständig panik på bara tanken. Så vad är det som gäller och vilka regler spelar man efter? Ska det present:as, bjudas på middag eller räcker det med att raff-set:et med en tillhörande show äger rum?

Jag tänkte att jag skulle cowboysa mig vidare hem till Anna där hon som den värdinna hon är ställer upp med middag och sovplats för natten. Hoppas till gudarna att det inte står ärtsoppa på menyn för Anna är lite utav en rekordätare av denna rätt. YAJKS! Imorrn kommer äntligen min baby hem, som jag har längtat. (Mammi Liz claimar att det är hans frånvaro som gjort mig till ett tjurigt monster denna veckan.) Men även om jag längtat efter Robin i kombination utav en soffa är ju inte detta verkligeheten och jag har en massa skit jag ska springa på så jag ska försöka kombinera kärlek och jobb och lura med honom på hela fyra biopremiärer (varav den ena "Because The Night" Alexandra Dahlström (fucking Åmål) gjort där jag skött castingen, den andra "Små barn stora ord" har min gamla klasskompis och polare Andreas Emanuelsson från BOBfilm producerat och en tredje " Tennispappor" har min vän Bengt-Anton Runsten gjort och producerat. YEJ!) och en releasefest (Mofeta och Jerre släpper sitt big big album) stackarn, men han får allt ställa upp när jag inte sett honom på så länge. Effektiviserande utav puss och umgängestid kallas det visst. (Förlåt Rob! Woman gotta do what a woman gotta do.)

---

Igår efter jobbet kikade världens bästa Mammi in och kidnappade iväg mig till Helen´s Krog på Kungsholmen för en brakmiddag. Och som den värsta karl man är beställdes det in en stor jävla köttabit med tillhörande Jack Daniels sås, jag har ju då mått sämre. TACK TACK TACK Liz. Det är ett privilegium att du ville adoptera mig så jag fick en STHLM´s Mammi också. Med massa gott i magen tog jag mig hem i tron om att en dusch skulle vilja få mig att möta upp tjejerna i Skanstull på nån liten söderrunda, men när jag satt mig i soffan för fem sekunder hände något. Jag slockna fullkomligt. (Otippat.) Jag vaknade flera timmar senare mitt i natten i exakt samma position jag somnat i, dvs sittandes. Att mitt huvud överhuvudtaget satt fast på kroppen är ett under, men värken i nacken efter att ha låtit huvudet falla framåt under sömnen gör sig då påmind idag må jag säga. På telefonen hade jag sjutton missade samtal och otalig SMS, behöver jag förklara att det var en del sura miner över att jag inte hade dykt upp eller svarat? Lagom till jag tänkte vända på mig och somna om återigen ringer Robin glad i hatten och sjunger mig en sång. Den karln kan då konsten att röra runt det i maggropen och få mig att skratta. Farao vad jag tycker om den karln, he´s a catch alright. Men nu står jag iaf på jobbet redo att öppna butiken och det som cowboy. Jag och Niki kom fram till att det är mycket roligare att jobba under tema dagar där vi får klä ut oss lite grann. Miss från mig då är att jag jobbar ensam hela dagen och kunderna förmodligen undrar var det är för jävla tjomme till cowboy som står bakom disken. Tro mig, jag är fullkittad med olika jeans tyger från topp till tå, röda snusnäsduken hänger save runt halsen och de bruna bootsen is on, allt som saknas är ett halmstå i käften. Yehaa! Roligare än så blir jag inte idag.

Vet inte vilket som är konstigast?! Att jag var på värsta dödsrave:t igår eller att jag hade snelugg?! Började iaf kvällen med middag hos herr Fuckson med Tobbe och Jocke. Killarn bjöd upp till Pytt i panna med rödbetor och stekt ägg. Fint ska det ju vara sådär på en fredag. Sen tog vi oss till premiärfest för GLAMOURAMA  (TV3 Play) för att slutligen röra oss över till Söder på dödsrave. (Kul att träffa så många av er där! Mer sånt!) Kändes som att ta sig till rena rama semesterorten á la KOS eller liknande bland alla vitklädda och neonmålade folk, jag fegade lite och satsade enbart på krigsmålning, hade trots allt ett blont hår som såg till att göra sitt i mörkret. Tyvärr höll jag inte så länge då jag visste att jobbet skulle kalla idag, men såhär i efterhand kunde jag lika gärna vart ute och dunkat fram till 06.00 för kunde ändå inte somna förens då. Är så trött på att inte kunna sova, det tycks ha blivit en omöjlighet. Jag snittar nu en 3h sömn per natt och ändå blir jag inte så trött så jag kan somna följande dag. VÄRDELÖST! Sen har vi det här med mitt humör, herre jävlar. Jag vet inte om det är det faktum att jag inte tryckt i mig socker på tre dar nu som bidrar eller om det är någonting annat. Jag vaknade igår helt tömd på energi, tyckte bara alla kunde gå och dö alterntivt stoppa upp någonting i röven. Ingenting vart kul och jag hade inte lust för något. Och trots detta fick jag ångest över att spendera HELA dagen i soffan utan större förflyttningar likt till toaletten eller kylskåpet. Lär ju bli stackars Robin (saknaden är löjlig, kom hem nu!!) som får ta smällen när han kommer tillbaka för att bara ligga i hans knä och sova hela kvällarna står just nu högst upp på planeringen. (Förutom en tur till SKANSEN för att hälsa på sälarna, Robin du har faktiskt inprincip nästan lovat! JA det har du faktiskt!) Nej jag har inte ens lust att blogga, jag lägger ner. Lite uppmuntran kanske? Har ni lite pepp på lager till övers? Need some.

Niki gör fan inte det lätt för mig när hon kommer in på jobbet och börjar snattra något om semlor, stolt över att kunna tacka nej tack vare mitt avsky mot mandelmassa kommer hon tio minuter senare tillbaka med både Prinsesstårta och någon annan över-smarrig bakelse. Fucking bad ass den där Niki, dessutom försöker hon locka ner mig till EAST på vin och tjejsnatter fast hon vet att jag planerar en hemmakväll för att Sthlm ska slippa bli utsatta för mord som konsekvens av att jag inte fått i mig en chokladkaka på hela dan. Kan lova att det tuggas tuggumi utav bara helvete och KROM-tabletter är inköpta. Ovanstående pjux fick följa med hem också, finns inte en chans i världen att jag skulle lägga ner två beroende på samma gång. Ska passa på att inflika sådär också att ni vet väl om att jag Ida Bobbo Ragnarsson, kick ass fotograf och pratkvarn tar schyssta pics på dig om så önskas. Maila bara mig på ida.ragnarsson@gmail.com så garanterar jag att du får en schysst deal. Och vill du dessutom bli pimpad med Make-up and hairstyling så plussar vi på lite granna så fixar vi det också. Pepp?

Ännu en kväll av boredness och rastlöshet som sluta med att jag tog en vända ner i källarn med kameran, denna gången var det tvättstugan som fick äras vara location. Inte undra på att jag måste flytta, grannarna lär ju undra vad det är för sicko som utför den ena mer weird grej efter den andra i källaren. Är det inte hoppreps träning så är det fotosession, tvätta däremot är förmodligen något de aldrig sett mig göra. (Skulle möjligen vara penga-tvätt med Joel Kinnermann i så fall, den kan jag ställa upp på alla gånger.) Tycker ni jag har tjatat tillräckligt om vad ni borde göra på fredag?? Om inte så .:KLICK KLICK:. Förste man att komma fram till mig och säga Pungdask och ölen är på mig. Deal?! Nu däremot borde det sovas för imorrn ska jag ju upp så pass tidigt att jag inte kan minnas när jag steg upp så tidigt sist. Måste varit någongång kring skoltiden. Jag ser framför mig hur jag fysiskt kolapsar innan jag ens satt mig upp på sängkanten men jag ska ju på "sex-frukost" så bara att tagga humöret och ställa in sig på en sexuell resa medan det bjuds på frukost av pinuppor. Fan det där blir nog bra det där, det hör ju jag. Natt natt fok´s!

Tänkte att ni skulle få en liten titt in till mig. Här är en bråkdel utav min garderob, mestadels shoes about everywhere och temat är ju som ni ser svart. That´s just how boring I am. Avundas alla flickor i fina mönstrade klänningar och färgglada toppar men så fort jag så mycket som tar på mig beige som för mig är färg får jag panik för det känns som att stå helt naken exposed på ett torg och alla tittar på en på ett ungefär. Handklovarna och dildon är en gåva från Bingo, (Ja Rimér och Nej jag skäms inte) sen har jag givetvis ett hörn till ära för "Tillbaka Till Framtiden" triologin. Fotoböcker och modemagasin ligger lite här och var i lägenheten liksom skor. Teckningarna till höger är porträtt jag ritat av mina baby´s Fuckson och Mac-One. Vill ni se mer eller vart det bara deadly boring? Och ni glömmer väl inte bort att tipsa om hur fasen jag ska få bukt på mitt sockerbegär.

Var på DAGMARS visning på Berns idag, som för övrigt öppnade Fashion Week. Jag och Anna körde front row och givetvis var min kamera med. Som vanligt gör modellerna allt annat än imponerar. Svenska modeller KAN INTE gå, tyvärr. Så enkelt är det. Tråkigt då det drar ner visningen så djävulusiskt, dessutom trillade två. Fanns dock en hel del schyssta plagg och visningen i sig vart bra, (särskilt musiken) och i DJ båset huserade Rebecca&Fiona. Här har ni tre pics men utlovar er massor vid annat tillfälle har fler visningar som kallar.

Rob har lyst med sin frånvaro i tre dar vilket för mig känns som en månad på ett ungefär, hur i helvete jag ska reda ut att överleva i sju dar till är fan ett mysterium! Nog för att jag har en hel del att stå i med Fashion Week och jobb och annat men att sova med en säl till gosedjur istället för denna foxy herre är ju fullkomligt värdelöst. Ni förstår, bara att ringa är ett världsomfattande projekt för jag ligger fortfarande på den nivån då hjärtat börjar klappa så fort att det läggs i otakt, svettningar öser över en och rösten leker berg och dalbana i tonläge. Jepp jag blir alltså nervös bara tanken av att slå honom en pling så allt som oftast fegar jag med ett SMS istället. Jag tror ju fortfarande att gud i himmelens vilda parad bara spelar mig ett härligt spratt och att så fort jag känner mig safe ska han pissa mig i ansiktet och påstå att Rob bara vart på lån och not for real. Boo känner pirr i magen, ordentligt dessutom. Men nu handlar ju inte denna blogg om Rob och in fact så har jag **BREAKING NEWS** För två veckor tänker jag ta över Rob´s jobb som regissör och i samarbete med SONY göra en kortfilm med möjlighet att ta mig till Hollywood som pris. De släpper i mars sin nya HD kamera Bloggie och jag är en av fem utvalda i Sverige som agerar ambassadör för denna. Detta innebär att jag under två veckor ska spela in en film, helt oredigerad om livet som Boo på ett ungefär och sedan i Mars på en Skandinavisk gala förhoppningsvis ta hem pris för bästa film och med det få åka över till Hollywood på lite kul happenings. Men för att göra detta möjligt behöver jag givetvis er och hoppas på att ni när videon släpps röstar utav bara helvete och hjälper mig plocka hem en massa röster. Som tack har jag trettio platser till "grammisgalan" för dessa filmer som ni får fajtas om att kamma hem. Vad säger ni? Fair deal? Det enda tråkiga i det hela är dock att jag inte hinner få min kamera innan Fashion Week och att jag veckan efter har det heldött så att få ihop bra material blir fan ett mission. Alla tips mottages, vad hade ni velat se?

Vad i helvete är det som händer?! Facebook is about to take over the world. Bobbo went from being "it's complicated" to "in a relationship." Ni vet väl om att ingenting är på riktigt fören det är outat på FACEBOOK?! Detta fick jag idag erfara när jag ändrade min status, som om folk inte redan innan visste att jag träffade världens mest finaste karl?! (Lugn nu jag ändrade bara statusen, No names, det där överlåter jag till motpart.) Jag menar mina mamma ringde för fan med tusen frågor efter att ha sett oss hånglandes på nån jävla webb-tv från nån premiär vi var på innan jag ens berättat att där så mycket som tittades på en karl. Hur slingrar man sig ur den situationen? Nu ska vi givetvis inte gå för fort fram här men jag kände mig då som en flicka in first grade när jag i torsdagsnatt frågade chans på karln och han dessutom sa JA. (Dock något frågande men om det har med det fact att jag faktiskt frågade chans med och göra vet i fasen.) Men för att återgå till ämnet FACEBOOK tog ikväll jag och Kim oss ut till stadens dansgolv för att inte en gång utan två gånger och det utav två olika killar på två helt olika ställen mötas av en line-up i deras raggningsförsök där frågan om de kunde få ens facebook var det som skulle få en på fall. Jag förstår att ens föräldrar undrar vart världen är på väg. Snart behöver vi väl inte umgås överhuvudtaget utan även sexuella relationer sköts via facebook. Varför inte bara tjöta lite grann, fråga saker och känna lite på varann och sedan go old school och fråga efter numret? Seriously? Grabbar det är för fan damer ni raggar på, planetens mest enkla varelse som inte kräver mer än lite uppmärksamhet och några fina ord, förutsatt att vi finner dig grann från början då annars är det ju kört anyways. Personligen tycker jag iofs att ni killar borde lära er vinken redan vid ett första NEJ. Så därför tänker jag nu ge er lite raggningsskola a la NO GO´s grundade utifrån kvällens erfarenheter. Att jamande krama och gå lös på min päls innan du ens sagt Hej funkar inte för mig, definitivt inte heller för dig. Att sedan fortsätta försöka få attention genom babbel och obehagligt petande trots att jag vänt dig ryggen funkar inte heller. Att sedan köpa in shoots som du vill bjuda på trots mina redan tre strongt utropade NEJ Tack funkar inte heller. Att fullkomligt lacka ur och bli förbannad när jag sedan står för mitt ord och snurrar ytterligare ett varv och går därifrån lämnandes shotsen kvar på bardisken är inte heller något som funkar. Att på detta sedan följa efter mig för att ge mig en uppläxning om hur ouppfostrad och otacksam jag är och dessutom vända det till att det är du som dissar mig och inte vice versa, det mina vänner, det är bara pinsamt. Ni karlar kan vara fan så pinsamma ibland. Kan ni inte bara låta mig va? IM A NO TOUCH. Fine?